Det behövs en nationell AI - och public service bör driva den
Foto: Anders Norén från Unsplash
Public service har till uppgift att säkerställa pålitlig och objektiv information, men också stärka medborgarnas demokratiska rättigheter genom ökad transparens och tillgänglighet. För att fortsätta uppfylla det uppdraget krävs att public service engagerar sig aktivt i utvecklingen av generativ AI och digitala informationsytor som bygger på språkmodeller. En nationell GPT skulle fungera som ett skydd för demokratin i en tid av ökande desinformation och kommersiell dominans inom AI-teknologin. Ett sådant initiativ skulle kunna säkerställa ett informationssamhälle som behåller värden som objektivitet, inkludering och samhällsnytta i fokus.
Från tekniksprång till vinstmaskin - som det brukar funka
Från radions dagar till sociala medier finns ett återkommande mönster där tekniska innovationer först skapar nya möjligheter för kommunikation, ofta med idealistiska eller samhällsinriktade syften. När dessa innovationer får större spridning, kommersialiseras de och drivs alltmer av reklam och vinstintresse. Masskommunikationens historia visar hur kommersiella krafter ofta tar över när nya teknologier blir allmänt tillgängliga, och hur detta påverkar både innehåll och format.
Utvecklingen från teknikdrivna initiativ till reklamdrivna plattformar har ofta förändrat medielandskapet och gjort det svårare att skilja mellan innehåll och reklam. Samtidigt uppstår en drivkraft att optimera för vinst, vilket i många fall har lett till en förskjutning från samhällsnyttig information till underhållning och konsumtionsdrivande innehåll.
Exempel 1: Radion
Radion började som tekniska experiment runt början av 1900-talet, där man såg potentialen att trådlöst överföra signaler över långa avstånd. Till en början var radion främst en teknisk innovation använd av amatörer och forskare för att kommunicera.
Under 1920-talet uppstod den första kommersiella radiokanalen och den utvecklades till ett massmedium, särskilt i USA och Europa. I många länder, som Storbritannien och Sverige, valde staten att reglera radion genom att etablera public service-modeller. Ett exempel är Sveriges Radio som bildades 1924. Dessa kanaler finansierades främst genom licensavgifter och var oberoende från kommersiella intressen, med ett uppdrag att sprida kunskap, kultur och samhällsinformation.
I andra länder, särskilt i USA, gick radion snart över till att bli kommersiellt driven, där radiokanaler finansierades genom bland annat reklamintäkter. Radiostationer behövde då attrahera stora lyssnarskaror för att maximera sina reklamintäkter. Reklammodellen formade mycket av innehållet, med ett ökat fokus på underhållning och lättillgängliga program.
Exempel 2 - TV
TV följde en liknande bana. Efter andra världskriget blev TV en ny teknologisk innovation med potential att förändra samhället. I många länder, som Sverige och Storbritannien, organiserades TV som en del av public service,. Allmänhetens behov stod i centrum och utbildande, informativt eller kulturellt innehåll finansierades genom licenser.
Men i USA, och senare i många andra länder, blev TV snabbt en kommersiell arena. Reklamintäkter blev primär finansieringskälla för de flesta TV-kanaler och innehållet anpassades för att locka så många tittare som möjligt. Med fokus på populärkultur blev TV en stark plattform för att sälja reklamtid.. Detta ledde till en förändring i innehållet från kvalitativt och samhällsinriktat till kommersiellt gångbart och lättillgängligt.
Exempel 3 - Sökmotorer:
Med internets framväxt under 1990-talet introducerades en helt ny typ av masskommunikation: sökmotorerna. I början hade de som syfte att organisera och tillgängliggöra den växande mängden information på nätet. Google, som lanserades 1998, revolutionerade sättet vi sökte information genom att erbjuda mer relevanta och användarvänliga sökresultat baserade på en avancerad algoritm. Initialt var sökmotorerna fria från reklam.
Men snart fann även sökmotorerna ett kommersiellt syfte. Google utvecklade till exempel sin annonsplattform Google AdWords. Söklandskapet förändrades fundamentalt, eftersom företag kunde köpa annonsplatser bredvid specifika sökresultat. Det blev också en enorm inkomstkälla för Google. Sökresultaten blev mer och mer påverkat av betald reklam, och kommersialiseringen av sökmotorer var ett faktum. I och med detta uppstod en hel yrkeskår av sökmotoroptimerare, vars uppgift är att optimera innehåll för synlighet och uppmärksamhet i ett konkurrensutsatt informationsflöde.
Exempel 4 - Sociala medier
Sociala medier började som ett sätt för människor att knyta sociala band och interagera på nätet. Plattformar som MySpace och Facebook hade från början som mål att erbjuda ett verktyg för att skapa digitala nätverk och hålla kontakt med vänner och familj. Liksom tidigare innovationer startade de som teknikdrivna plattformar för kommunikation.
Men i takt med att användarbasen växte, insåg dessa plattformar sin potential att generera reklambaserade intäkte. Facebook introducerade sin annonseringsplattform 2007 och har sedan dess blivit ett av världens största annonsföretag. Genom tillgång till detaljerad data om användarna blev det nu också möjligt att rikta annonser på ett extremt effektivt sätt. Detta drev plattformarnas affärsmodell till att bli mer reklamorienterad, där användarnas beteende och intressen blev själva varan som såldes till annonsörer.
Sociala medier har i hög grad formats av kommersiella intressen. Algoritmer maximerar användarnas engagemang och uppmärksamhet, och därmed annonsintäkterna ökar i samma takt. Det ursprungliga syftet, att koppla samman människor, förefaller sekundärt.
AI är uppenbart nästa tekniksprång att kommersialiseras
Vi kan konstatera att tidigare kanaler för masskommunikation har utvecklats från tekniska innovationer till reklamdrivna plattformar. Det verkar ofta ske en glidning från samhällsnytta till kommersiell nytta. Därför är det också sannolikt att även AI kommer att följa samma mönster av kommersialisering. Några tecken i AI:s nuvarande utveckling tyder också på att så är fallet.
Från teknisk innovation till kommersiell möjlighet
Precis som radio och TV började som tekniska innovationer inom forsknings- och utvecklingsmiljöer, har AI också sina rötter i akademisk forskning. De första AI-algoritmerna och modellerna skapades av forskare med syfte att lösa komplexa problem, allt från datorers förmåga att spela schack till maskininlärningens framsteg inom bild- och språkigenkänning. I början av AI:s utveckling fanns det inga kommersiella tillämpningar eller intäktsmodeller; istället handlade det om tekniska genombrott och forskningens nyfikenhet på vad som kunde åstadkommas.
Lanseringen av AI-modeller som ChatGPT, Microsoft CoPilot och andra generativa AI-system utgör ett tydligt skifte. Det är först nu som AI introduceras brett som en kommersiell möjlighet, snarare än teknologisk innovation.
Nya möjligheter till marknadsföring och försäljning
Redan nu ser vi hur AI, likt sökmotorer och sociala medier före det, snabbt har anpassats för kommersiella intressen. Företag använder AI för att förbättra kundupplevelser, automatisera arbetsprocesser och skapa nya intäktsströmmar. Generativ AI används för innehållsproduktion och i marknadsföring för att snabbt skapa och anpassa material. AI har börjat etableras som en grundpelare i kommersiella ekosystem.
Ett flertal stora AI-produkter på marknaden erbjuds idag som prenumerationstjänster. Det är relativt enkelt att integrera AI i företagets tjänster och produkter för att optimera försäljning, riktad marknadsföring och innehållsskapande på en skala som tidigare var omöjlig.
Ökad förståelse om mottagaren ger effektivare budskap
AI:s förmåga att analysera enorma mängder data och skapa hyper-personaliserade användarupplevelser gör den idealisk för riktad marknadsföring.
Liksom sociala medier har AI potentialen att utnyttja stora mängder användardata för att skapa skräddarsydda annonser som är ännu mer anpassade till individens beteende och preferenser. Möjligheten att generera innehåll som känns personligt och relevant innebär att företag kan nå sina målgrupper på en ännu mer sofistikerad nivå än vad vi tidigare sett.
Redan idag kan AI-anpassade chatbots och virtuella assistenter ge förslag på produkter, rekommendera tjänster eller hjälpa till att slutföra köp. Det är en naturlig förlängning av den redan existerande dialogen mellan företag och användare via digitala plattformar. Och det kommer sannolikt skapa nya intäktsströmmar både för de företag som äger och de som nyttjar AI-teknologin.
Kontroll över informationsflödets ekosystem
Vi kan också förvänta oss att framtidens AI-plattformar kommer att bli centrala eokoystem där dataflöden och innehåll kontrolleras av ett fåtal stora aktörer. Så fungerar de stora sociala medieplattformarna idag. Google, Microsoft, OpenAI, Meta och andra teknikjättar kommer sannolikt att fortsätta dominera AI-utvecklingen genom att tillhandahålla både teknologi och marknadsmässiga tillämpningar. Dessa företag kan därmed bli styrande för hur AI används och vilka affärsmodeller som dominerar.
För att tjäna pengar på annonser och användardata kommer företag och organisationer förmodligen att behöva köpa tillgång till de dominerande företagens AI-plattformar. Det stärker, eller åtminstone bibehåller, teknikjättarnas inflytande över de digitala kommunikationsplattformarna.
Etiska farhågor
Sökmotorer och sociala medier har redan brottats med frågor om användardata och integritet. AI- utvecklingen innebär kanske ännu större etiska utmaningar. Eftersom nyttjandet av personliga data kan användas på ett ännu mer sofistikerat och komplext sätt, kommer det sannolikt att bli ännu svårare för användare att förstå och ta ställning till hur ens personliga data nyttjas i vinstsyfte. Det här riskerar att skapa intressekonlifkter mellan företagens vinstintressen och individens rätt till integritet och autonomi.
Historiskt sett har vi sett att när teknologier blir kommersialiserade minskar ofta fokuset på det allmänna bästa. Med AI finns det risk att kommersiella aktörer prioriterar vinst framför etik, och att AI-modeller, särskilt generativa sådana, används för att manipulera eller påverka konsumentbeteende på subtila och ibland osynliga sätt. Exempelvis kan AI skapa övertygande falska nyheter eller desinformation som passar en annonsörs intressen, vilket kan försvaga demokratin och informationssäkerheten.
Ju närmare interaktionen mellan människa och teknik efterliknar en naturlig mellanmänsklig interaktion - desto mer mottagliga blir vi sannolikt för subtila manipulationer. Ett reklamblad i brevlådan har ett väldigt transparent syfte som vi enkelt kan avkoda och ta ställning till. Men i en naturlig dialog (i tal eller skrift) blir det svårare att avkoda drivkrafterna bakom till exempel ett påstående om en produkt är överlägsen sin konkurrent.
Företag använder AI för att optimera sina verksamheter, och annonsmodeller som bygger på AI-genererade insikter och personalisering är redan i bruk. AI, med sin enorma potential att skapa personaliserat innehåll och skräddarsydda upplevelser, verkar redo att bli nästa stora reklamdrivna arena.
AI är redan kommersiellt drivet - vad är alternativet?
För den som håller med om ovanstående utläggning borde det vara relativt säkert att påstå att utvecklingen inom generativ AI redan är huvudsakligen kommersiellt driven. Det behöver inte vara en negativ utveckling, en hel industri håller ju på att utvecklas runtomkring generativ AI.
Men hur väljer det allmännyttiga informationsflödet att förhålla sig till och agera i relation till denna utveckling?. Vilken motpol till den kommersiellt drivna Ai-tekniken för masskommunikation behöver ett samhälle och mår bra av?
Precis som i eran av radio och TV finns det olika vägar för en nation att gå. Antingen omfamnar vi kommersialiseringen av AI och försöker skapa en plats för objektiv samhällsinformation på en arena där den högsta budgivarens agenda får ta det största utrymmet. Eller så skapar vi en statligt reglerad nationell AI-modell, dit medborgare kan vända sig för att interagera och informera sig i en så objektivt och neutral kontext som möjligt. En fungerande public service kan ha ett syfte också i den nya eran av AI-driven hyperpersonaliserad masskommunikation. Det skulle kräva både politiska och ekonomiska krafttag. Men det kan också vara en investering som stärker samhället och ger många positiva effekter. Här följer några möjligt positiva utfall av en skattefinansierad nationell generativ språkmodell.
Skydd av det demokratiska samtalet
En nationell generativ AI som utvecklas och kontrolleras av svensk public service kan fungera som en skyddsmekanism mot desinformation och manipulation. I dagens digitala miljö sprids falsk information snabbt via sociala medier och privata plattformar. Det riskerar att underminera demokratins fundamentala principer som fritt och informerat beslutsfattande. Genom att använda AI för att automatiskt identifiera, filtrera och framhäva tillförlitlig och opartisk information kan public service stötta medborgare i att fatta välgrundade beslut.
Tillgång till objektiv och balanserad information
En generativ AI som är öppen, transparent och designad för att efterfölja (politiskt överenskomna) etiska och värdedrivna principer kan bidra till att skapa och tillgängliggöra information på ett opartiskt sätt. Istället för att vara beroende av kommersiella intressen eller algoritmer som prioriterar klick och engagemang, kan AI:n prioritera objektivitet och folkbildning. Det stärker den demokratiska rätten till oberoende och korrekt information, särskilt i tider av politiska val, där medborgarna måste kunna lita på den information de får.
Tillgänglighet och inkludering
Generativ AI kan bidra till att information och tjänster blir mer tillgängliga för alla medborgare, oavsett språk, funktionsnedsättning eller teknisk kompetens. Genom AI-baserade tjänster kan exempelvis nyheter och samhällsinformation automatiskt översättas till olika minoritetsspråk eller anpassas till människor med olika kognitiva eller fysiska behov. Detta främjar en mer inkluderande demokrati där alla, oavsett bakgrund eller förutsättningar, får tillgång till den information de behöver för att delta aktivt i det offentliga samtalet.
Digital suveränitet
Sverige, och Europa som helhet, är beroende av teknologier och plattformar som ägs och drivs av utländska, ofta amerikanska, företag. Detta riskerar att påverka nationell integritet och medborgarnas digitala rättigheter. En nationellt styrd AI-plattform för generativt innehåll skulle minska detta beroende och säkerställa att AI-utvecklingen och dess tillämpningar tillåts ske i enlighet med svenska och europeiska värderingar, lagar och etiska riktlinjer. Medborgarnas data skulle skyddas från kommersiellt utnyttjande, och det skulle finnas större möjligheter att garantera att etiska principer som transparens, ansvarsskyldighet och integritetsskydd efterlevs .
Utbildning och folkbildning
En del av public service-uppdraget är att bidra till en upplyst allmänhet och öka medborgarnas förståelse och deltagande i det demokratiska livet. Generativ AI kan användas för att utbilda medborgarna om deras demokratiska rättigheter, hur samhället fungerar och hur de kan engagera sig i det demokratiska systemet. AI-driven utbildning kan vara både personaliserad och interaktiv, vilket skulle kunna stärka engagemanget och anpassningen till individens behov.
Framtidssäkrad demokrati
Den teknologiska utvecklingen går snabbt, och AI kommer att spela en allt större roll i hur information produceras och konsumeras. Genom att aktivt delta i denna utveckling och skapa en generativ AI som är nationellt kontrollerad och ansvarig inför medborgarna, kan Sverige framtidssäkra sin demokrati. Detta skulle säkerställa att AI inte bara används för kommersiella ändamål, utan också som ett verktyg för att främja demokratiska principer och mänskliga rättigheter. Och framförallt säkerställs en plattform där AI inte kan användas för odemokratiska ändamål.
Dyrt som sjutton - men kanske också extremt värdefullt?
Ett nationellt generativt AI-initiativ under ledning av svensk public service skulle inte bara säkerställa att medborgarna har tillgång till pålitlig och objektiv information, utan också stärka deras demokratiska rättigheter genom ökad transparens, tillgänglighet och digital suveränitet. Det skulle fungera som ett skydd för demokratin i en tid av ökande desinformation och kommersiell dominans inom AI-teknologin. Ett sådant initiativ skulle kunna utgöra en viktig byggsten för att säkerställa värden som objektivitet, inkludering och samhällsnytta. Ett kostsamt initiativ förvisso, men kanske också en investering i demokratins överlevnad för kommande generationer?